Ingen jävla superwoman

Jag kan faktiskt inte vara alla till lags..

Idag är en sån där fullkomligt miserabel dag. Vakna på morgonen, åka till jobbet, fika med Ebba och Anna (väldigt trevligt by the way), åka hem för att hämta dragspelet, iväg till repet.. Inte slut än.

Efter repet bar det av till kvantum för att inhandla smör (som Magda och Maria tydligen glömt när de handlade någon timme tidigare). Efter kvantum -ÄNTLIGEN hemma.

Kom hem för tjugo minuter sedan, och Magda frågar mig om jag har lust att klippa henne. Suck är det enda jag känner. Sätter mig framför tv:n med en bit tårta från gårdagens kalas (Magda 17 år) och ser lite på Crouching Tiger Hidden Dragon, bra film ju.

Magdalena ropar på mig och frågar ännu en gång om jag inte kan klippa henne, visst tänker jag. "Får jag vila i tio minuter?" frågar jag. Det fick jag.

Efter min vila går jag ner till källaren, kollar mailen och bloggen. Datorn flippar vilket inte hjälper mig. Magdalena kommer in i rummet och jag börjar förklara min dag för henne.. Tänker högt när jag kommer på att jag faktiskt måste duscha ikväll, mitt hår är rätt så skabbigt, och jag inser att jag inte kommer hinna göra så mycket mer än att klippa henne och ta en dusch. Straight to bed alltså.. What a day.

Eftersom jag tänkte högt märkte hon att jag inte riktigt var så förtjust i den tanken lämnade hon rummet argt och sa att jag inte behövde klippa henne. Fan vad jag behövde det!! Verkligen!! Maria kommer ner, jag hör hur Magda beklagar sig för henne, och nu klipper Maria henne.

Vilket tjat det blev nu, men allvarligt talat.. Jag orkar verkligen inte, jag behöver inte det här alls.

Istället för att bara ta det lugnt den lilla stund jag kan innan läggdags är jag nu irriterad och därmed får min dag ett rätt dåligt slut.


Vilket inlägg det blev ändå. Jag hade tänkt skriva nåt helt annat. På hemvägen i bilen längtade jag verkligen hem. Tänk vad skönt att få komma hem, bara sitta och prata med syrrorna och mamma, helt otroligt skönt. För det är faktiskt så bra, så bra så att man blir glad bara av att tänka på det. Tyvärr verkar alla på rätt dåligt humör ikväll, nu blev jag också det.

Kanske finns en räddning för den här kvällen, får se.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback