Ojojoj..
Jag bara klagar, jag vet! Eller..? Egentligen vill jag inte påstå att jag klagar, faktum är att det är hela sanningen. Mycket att göra and that's it.
Får nästan lite panik. När man upptäcker att ens garderob är fylld med kläder som inte finns. Massa kläder, men ändå inga kläder. Jag borde ha en sommar- och en vintergarderob. Man tycker att garderoben är full, men man ska inte låta sig luras! Helt plötsligt upptäcker man (jag) att det finns väldigt mycket vinterkläder, men inte hälften så många sommarkläder. Crap.
Finns inte så mycket jag kan göra åt den saken nu. Lite skralt med pengar (inbillar jag mig i alla fall).
Adios.
Det är tyst. För tillfället.
Med blicken fäst på ett obestämt föremål ligger jag och funderar.
Vad är min grej? Var finner jag mitt lugn?
Tänk, tänk, tänk!
Inget svar. Mer förtvivlan.
Tårar. En efter en silar de sakta från ögat ner till örat.
Väggen börjar knaka.
Knak. Paus. Knak. Paus.
För varje paus växer det..
Vrede. Frustration. Hjälplöshet.
I väntan på nästa ofrånkomliga knak.
För helvete jag försöker tänka!
Knak. Paus.
Tårar. Nu från båda ögonen.
Tystnad.
Knakandet upphör nu ironiskt nog, det skrattar mig i ansiktet.
"Ja, jag började gråta, jag förlorar.."
Mina tankar har nu börjat vandra i en annan riktning.
Är det någon som ser mig? Spelar mig ett spratt?
Knak, knak, knaaaarrr...
En bil åker förbi och hela huset verkar falla samman.
Inga pauser, bara knak och knarr.
Plötsligt slår det mig att jag inte längre tänker på mitt miserabla tillstånd.
Som uppslukad av knaket och knarret är jag.
"Är det för mycket begärt med knak- och knarrfria väggar?!" hör jag min röst skrika i huvudet.
Bilar åker förbi.
Ljudet av dem är det enda jag hör.
Det är tyst. För tillfället.
07.06.02
22:48
Åt helvete med titel!
Fet! Jag har aldrig känt mig såhär tjock som i denna stund. Det är anledningen till mitt humör. Min mage känns stor som en ballong, eller är uppsvälld det rätta ordet? Hur som helst.. Den känns bara gigantisk mot vad den brukar göra! När hände detta? När fan hände det?
Jag har aldrig varit platt om magen.. men detta tar verkligen priset. Min mage har förstört min lördagkväll, åt helvete med den! Hela jag är förstörd nu.. datorn krånglar, mitt hår ser äckligt och fett ut (fetma igen!), min hy har en dålig dag, mina läppar är nariga, mungiporna spruckna (spricker var gång jag öppnar munnen) och mina händer är som vanligt torra. Och nu, till råga på ALLT, så har jag blivit TJOCK! Fan för allt.. verkligen.
Självklart kommer jag få höra massa kommentarer om att jag "visst fått lite mage" när jag är i serbien. Även när jag inte har blivit fetare på ett år finns där alltid någon som fäller den kommentaren. Om det nu är min faster, någon kusin, eller någon kusins fru..
Alltså måste jag straffa mig själv, för jag tycker verkligen inte om mig själv just nu, med snask-förbud.
Måste verkligen sätta stopp för det här. Helt otroligt.