Clueless
Har spenderat hela dagen framför tv:n, massa skit självklart. Clueless bland annat, men jag är ju faktiskt lite svag för charmiga high school-filmer som slutar lyckligt..
Flamingosi - Lumperaj, hahaha! Fy vad roligt. Jag fattade ju inget alls när Danilo sjöng den låten, hade aldrig hört den. Trevlig kväll i Nis på ölfestivalen, blev väl kanske lite för lite öl.. Undrar vad han gör nu, hur det går för honom med skådespelarkarriären och baletten. Rolig kille helt klart.
Alltid när man tänker på den gångna sommaren börjar jag längta.. alltid. Att man kan sakna så många så mycket, för småsaker.. bilfärder med Miljan, skräckfilmer med Milan, hänga i Badnjevac med Marko och Milos. Alla konstiga polare. Kommer ihåg den sommaren då vi hängde med så otroligt knasiga killar, eller.. varje sommar rättare sagt. Får se hur det blir nästa sommar, konstigt att Jaksic och Sima inte kommer vara in town.
Dags att öva lite dragspel. Cabaret Showtime för sista gången imorgon.
Väntar fortfarande, ska jag sluta? Borde kanske, men kan inte.
Betti idag, fredag.
Vart tog du vägen?
Ett exempel, den här dagen:
Vakna vid halv nio, åka till jobbet vid halv tio..
Gå runt på jobbet i åtta timmar, alltså fram till sex.
Skynda hem, slänga i sig lite mat, för att sedan åka till replokalen.
Rep fram till nio, hemma ca tjugo minuter senare.
Prata lite med mamma och Magdalena.
Sitta i källaren och slå på trummorna fram till.. tja nyligen, elva kanske?
Skriva i bloggen, vilket jag gör nu.
Hur länge håller man på så här? Jag kan inte stoppa nu, går inte. Fan, jag har tappat kontrollen.. eller?
Tankar om...
Tänk om jag sen, efter ett tag, får veta vad som händer, men att samtidigt få veta, att det som jag tror mig händer då i det ögonblicket (som komma skall), egentligen inträffade för längesen.. Att det kanske BÖRJAR hända nu redan? Det är där mina val och bedömningar kommer in.. Kan jag påverka något av det som händer eller som ska börja hända? Ibland tänker jag att man upptäcker saker för sent. Att det inte finns något att göra åt det då det sker.. försent helt enkelt.
Allt handlar om timing. Inte bara timing, utan helt jävla PERFEKT timing.
Jag vill veta vad jag kan göra för att allt ska bli perfekt, helt enkelt. Det finns absolut inget enkelt med det.
Ovissheten har aldrig varit större, kan inte låta bli att gilla det lite grann. Hellre det än.. jag vet inte, det är det jag inte vet! Kan hända att jag kommer ångra mig om den tanken.. men ibland tycker jag faktiskt så.
Varannan tisdag!
Hur har jag utnyttjat min lediga dag hittills? Vaknade givetvis senare än jag velat, vid elvatiden.. Fixade iordning lite frukost och satte mig vid tv:n. Vid halv tolv började Ensamma Hemma på trean, självklart satt jag kvar och kollade på en av mina favvoserier från 90-talet.
Vid halv ett fick jag lite panik och kände hur tiden rusade. Ringa någon? Visserligen hade jag bestämt filmkväll med Elin till kvällen, men jag vill inte gå runt och vänta. Bestämde fika med Anna till fyra, får passa på att lämna tillbaka en bok till biblioteket.
Fick även ett samtal av kvällens date förut. Vi började prata lite om Pride&Prejudice.. Elin tyckte att vi kunde ha ett maraton någon dag, men varför inte idag? tänkte jag.. Ikväll blir det alltså ett Pride&Prejudice-maraton, börjar vid sextiden.. Otroligt romantiskt och trevligt!
Nu ropar Hugo på mig, vi ska fortsätta leka.. Längesen jag lekte med mammas dagbarn, fick bli så idag. Så trevligt så.
Step on me
Jag gör inga fel, vill bara att allt ska flyta på.. vill inte ha några komplikationer just nu, behöver verkligen inte det. VARFÖR ska det finnas nåt som heter "undermeningar" eller "läsa mellan raderna".. hatar det, kan man inte vara rak, som jag försöker vara.. kan inte alla vara som jag? (Det sista var menat som ett humor-inslag.. vill självklart inte att alla ska vara som jag.. yes)
Cabaret Showtime gick alldeles utmärkt.. har missat att berätta om det, men det gick strålande. Anyhow, festen som fortsatte efter var den bästa jag varit på på länge.. Musik, sång, sprit och svett.
Söndag. Visst är det underbart.
Olydiga små ord!
Idag är en sån dag då jag har gjort mycket.. för många och för tråkiga saker för att ens nämna dem.
En sak jag måste ha är en liten väska som jag såg idag. Oval botten, formad som en hink ungefär, två små trähandtag, grovt mörkt tyg med stora blommor på.. en sån charmig väska!
Jag kan ha påbörjat en av mina bästa dikter.. det känns så just nu iallafall. Den finns inom mig, men jag vet inte alls hur jag ska få den på papper. Den är ännu bara en känsla. Har huvudmeningen klar, resten av orden får falla på plats snart. Som rubriken lyder:
Olydiga små ord!
Still sore
Så svårt att få känslor till ord.. eller är det bara jag som har ett fattigt vokabulär kanske. Tänkte lite på det förut. Just nu känner jag att det pirrar obehagligt i min kropp, jag känner att mitt inre trycks och mosas ihop samtidigt som det växer och vill spricka.. Jag vill kräkas upp allt det där, mina känslor, helt enkelt.
Det finns nog människor som tycker om att må dåligt.. Okej, kanske inte just att "må dåligt".. Jag vet att jag på nåt sätt kanske får ut mer av mig när jag inte mår toppen.. det är lättare att skriva saker när det är lite svårt. Det riktigt svåra är att skriva glada texter. När jag väl är glad tänker jag inte så mycket på att skriva.. det kan bero på att jag är upptagen med att vara just glad, eller att det inte varar tillräckligt länge så att jag kommer på tanken att skriva om det. Förmodligen en blandning av båda. Jag kanske får ut mer av det jag vill få ut (vad är det?) när allt är bra, jag vet ännu inte.
Nån dag kanske.
Sms-miss?
När allt kommer omkring har jag nog förstått fel. Är väl inte en big deal egentligen, mest jobbigt för mig själv. Att sms ska kunna misstolkas så lätt är riktigt illa..
För alla er som undrar börjar min mun bli bättre, såren läker sakta men säkert. Har börjat fundera lite på hur tomt det kommer kännas utan en massa skrot på tänderna. Om några månader får jag nog reda på det..?
Ikväll är det "Amadues bend" som gäller, blev riktigt förvånad när jag fick reda på att de kommer. "Igranka" (dans) är alltså kvällens event. Kommer nog bli en nostalgisk kväll, serbisk underhållning och dans.. kan lördagen bli bättre? Kommer Magdalena följa med? Vet inte riktigt hur sugen Anna är på att betala 150 kr för något hon aldrig vart med eller hört talas om..
Updates imorgon.
Plutar med läpparna
Gig på Folkets Hus i Trollhättan ikväll, skön spelning.. fruktansvärt kallt dock, kunde inte på något sätt få upp värmen. Först ut Holmes, därefter Corpse Paint.. är nöjd med vår insats, känns som att allt föll på plats.. Corpse Paint var riktigt bra, typiskt att man aldrig minns vilka låtar man tyckte var bra, yeah..
Kände med ens att jag blev jättejättejättetrött.. Jag och min alltför trötta kropp ska till sängen och sova.
Tack Kate Bush!
Jag vet faktiskt inte om jag har något viktigt att skriva om. Påstår inte att jag tar upp viktiga ämnen, men viktigt för mig? Näe.. får tänka några sekunder till.
Längtar riktigt mycket efter att få låna Fannys Pride&Prejudice-dvd, starring bl.a Colin Firth. Den nya versionen var inte så förfärligt dum, bra faktiskt, trots detta går den inte att jämföra med den 6 timmar långa (?) äldre versionen..
Fick en sån otrolig längtan till Serbien för någon kväll sedan. Alltid lika konstigt, att man kan längta så mycket.. Den här sommaren längtade jag verkligen hem till Sverige, borde väl egentligen inte ha gjort det, foolish of me.
Allt blev så osammanhängande nu. Dagens text är jag ganska missnöjd över.
Svårt att få tankar till ord ibland, nej.. väldigt ofta. Dags att städa.
Jag vill...
bort från den dimma som över mig du lade
Vill ej längre minnas
alla ord till mig du sade
Jag vill gråta tills ögonen ej mer kan tåras
Drunkna sedan långsamt
Långsamt tills hjärtat ej mer kan såras
06.11.05
kl: 23.44
Depp-söndag
Det positiva med denna Depp-söndag är just Depp. En alldeles fenomenal dokumentär om Johnny Depp, gjorde helt klart min söndag. Jag blir alldeles silly.. men han är ju faktiskt alldeles underbar, vem blir inte silly när det gäller Depp?
Jag får sitta här framför datorn till max halv tio. Bestämde mig för det just precis nu, kommer inte få nåt gjort annars. Ångesten fortsätter att flöda, jag vill bara gå ut.. Ta en jättepromenad och bara tänka mig bort från verkligheten. Hur ska det gå till? Jag kommer förmodligen tänka "Hm, hade vart skönt med lite bra musik att lyssna på, drömma sig bort till" Då hade jag blivit tvungen att välja ut musik.. det hade tagit en evighet. Bara det hade satt stopp för min "spontana" promenad som till sist skulle visa sig vara väl planerad. Kanske ska planera in den perfekta ensamma promenaden, låt se, om några veckor? Gott om tid att fundera..
I tend to wander off.
Nu vill jag bara slänga datorn åt helvete. Själklart skulle jag aldrig göra det, några djupa andetag brukar vara till hjälp.
21:29 är min klocka nu. Bara några sekunder kvar.
Jag, en ballong?
Jag och mina konstiga drömmar.. ska inte ens försöka förklara, räcker om jag själv kommer ihåg what is was about. Helt främmande personer/spöken som dök upp out of nowhere som skulle ge mig goda råd, samt ge mig en inblick i vad som skulle ske.. Jag har aldrig sett de människorna förut, är det överhuvudtaget möjligt att fantisera ihop "nya" ansikten? Det måste ha varit skeva bilder av folk jag sett.. definitivt. Finns det någon drömtydare där ute?
Känner mig som en hel människa idag, till skillnad från igår. Då kände jag mig som två hela människor, uppsvälld till tusen (se rubrik) av chips jag egentligen inte skulle äta.. dumt blir det ibland. Filmen var ruskigt bra, Finding Neverland.. På nåt sätt kändes det inte särskilt "nytt", den var ganska jämn helt igenom, väldigt trevlig att titta på..
Väntar på att Elin ska komma förbi med Pride&Prejudice.. Ska bli lite spännande att se den.. Innan jag ens hann avsluta det jag tänkte plingade det på dörren (ja, precis PRECIS nu) och där stod Elin. Full fart framåt. Kommer jag hinna se färdigt den, fika med vrat na vrat och för att sedan dra vidare till Göteborg? Knappast.
Inget mer att tillägga. Jo, har du inte läst Jane Austen's fantastiska Pride&Prejudice så måste du verkligen läsa den (självklart på engelska), världens mest delikata bok!
Too many Maryland cookies
Finns det någon där ute som är som jag? Är så otroligt svårt att hitta någon.. En blogg man kan sitta o läsa tills man spyr, så att man nästan blir besatt, bara kasta sig hänsynslöst i en annan människas liv. Jag vill inte påstå att jag är en psykopat av nåt slag, men det är ju faktiskt för jävla intressant.. eller hur? Kommer nog inte hitta den personen jag söker.. Väldigt tveksamt.
Jag åt en kaka för mycket. Jag har ätit FEM cookies, snart mår jag riktigt illa. Får hoppa chipsen ikväll.
Nu börjar klockan bli mycket. Roligt med vrat na vrat-rep imorgon, var alldeles för längesen.
Förresten. Den härliga P3-musiken jag lyssnade på i början av veckan kom från Kama Aina, låten hette Car Song. Wicked!
Spyr snart. Vad bra, då kan jag sitta o läsa min egen blogg tills jag spyr, förfärligt intressant, jag har funnit mig själv!
Vinterpicknick?
Snart har även den här veckan kommit till sitt slut, otroligt vad fort allting går (cliché!).. Jag har nästan tappat tidsbegreppet faktiskt.. Inte långt kvar tills jag flyttar hemifrån. Undrar om jag ska plugga musik i Kävesta eller landskapsarkitektur i Lund/Uppsala..? Kommer jag vara redo att flytta då?
Just nu känner jag mig på gränsen mellan nåt.. Jag vill börja "mitt liv", men det kan jag inte.. Jag kan inte påbörja något nu för att sedan ge upp det när jag väl ska börja ett nytt liv någon annanstans om ett år. Jobbigt att känna så här. Även om jag inte bara hänger runt och spiller tid känns det ändå så, allt är så temporärt.
Jag tror att jag måste börja läsa mer, det kan nog bli min räddning. Har visserligen en bok jag ännu inte läst klart (om ens avklarat hälften!) som jag har haft sen innan sommaren.. Den verkar väldigt bra, men ändå går något emot.. Två böcker samtidigt kan vara något, en bok in english, har tappat en del där tror jag. Den diktsamlingen jag läste av Karin Boye för någon vecka sedan var helt suverän, minns inte vad den hette.
Nu orkar jag inte mer, måste avsluta. Öva dragspel låter bra med tanke på nästa veckas gig.
Något jag MÅSTE göra snart är att dra ut på vinterpicknick! Inte själv givetvis.. men visst låter det mysigt.
Vakna, jobba, sova..
"Jag vill ha typ en sån här väska.. Fast ändå inte." Så löd kundens beskrivning av den väska hon sökte. Jag förstod DIREKT vad hon ville ha, telepati är ju faktiskt något som skall finnas med på meritlistan om man jobbar på Sko- och Väsknilsson. Självklart hjälpte jag henne, genom att stå där och peka på olika väskor som var bruna och "typ" som hon ville ha dem.. Detta låter inte särskilt jobbigt/irriterande, men faktiskt så var det det. Jag sålde henne en väska för 1889 kr.
Till dragspelskursen nu. Ledsen Åke, men jag måste faktiskt skriva om dig här, gör väl knappast något eftersom du troligtvis aldrig kommer läsa det. Åke alltså.. Inget större fel på den mannen, men oj vad han lär sig sakta. Att lära ut kanske inte riktigt är min grej, eller så är det verkligen det, antingen eller. Fjäril'n Vingad Syns På Haga är ju faktiskt inte så otroligt svår. Ändå har han spelat/övat på den sen förra året i princip. Varje gång då han spelar den, vilket tar tredubbla tiden eftersom han stannar gång på gång, försöker jag tålmodigt ge honom olika tips till hur han kan bättra sitt övande (elever förstår olika, därför är det ju väldigt bra att ha olika knep för olika elever). Efter att ha tragglat sig igenom låten gör han (som alltid) ett tappert försök till att imponera på mig genom att spela olika "bitar" (som han säger) ur övningsboken.. Till ingen nytta, verkligen.. Han lyckas inte sätta en enda låt och då ska man ju helst låta bli att "spela upp" och show off. Själv sitter jag där och gör mitt bästa för att hålla tålamodet och skenet uppe, inombords håller jag på att brista, antingen av skratt eller nåt annat.
Åke är en fin människa, inget ont om honom, men det lyckas bara bli fel varje gång jag har lektion med honom. Han tycker om att ha smör och ost på kanelbullar, på "undersidan" givetvis.. gärna klockan tre på natten, det är det bästa han vet. Det diskuterades när vi alla satt och fikade. Konstigheter..
Efter att jag slutat klockan nio väntade jag på min kära mamma. Tydligen hade hon fått för sig att jag skulle ringa henne innan jag slutade, men det var inte överenskommet, så jag fick vänta i ca tjugo minuter på henne. Riktigt kalla minuter. Självklart skulle det vara broöppning.
Underbar dag.
Tråkigt att jag har så mycket att göra. Missade nog en toppenkväll med Anna, Ebba och Tove.. Att bada hade varit hur härligt som helst. Även om det är tråkigt, så är det nog rätt bra att jag har mycket runt om mig.. Hinner inte tänka så mycket på saker som jag annars väldigt lätt börjar tänka på. Saker som gör mig ledsen, och därefter arg.. patetiskt, väldigt patetiskt.. men det är väl så det funkar. Undrar bara när dessa tankar/känslor försvinner. Jag vill nog inte att de ska försvinna, inte nu, inte sen heller.. Vill jag helt enkelt för mycket?? Kanske. Jag vill alltid att saker ska vara så lätta och okomplicerade som möjligt, men jag har aldrig varit med om att det har varit så. Jag är alldeles för drömmande och för emotionell för mitt eget bästa.
Klockan är redan sovdags. Vilken dag, what a waste.