Paganini och Mendehlsson
Anyhow..
Just nu är det riktigt stökigt här där jag är, i mitt rum, var annars. Tvätten ligger och snurrar i maskinerna som de ska, redo att tas ut om 40 minuter.
En sak jag tänker på ibland när jag ska städa är något jag hört för längesedan (eller kanske inte så längesedan, kanske tidigare än det?)... När man vill städa fort ska man städa naken med ingenting som skymmer fönstrena. Detta för att man ska skynda sig som attan för att ingen utifrån ska se en, eftersom man oftast inte vill att vem som helst ska se en naken.
Här hos mig kan detta bli lite knivigt.. Naken-delen vill säga. Mina fönster är ganska högt belägna så det skulle faktiskt inte finnas någon risk att folk från markhöjd skulle se in.
Jag drömde att jag hade en döende bror som slutligen dog. Hemskt.
Nu ska jag städa (om några minuter), ikväll ska jag kanske hänga med Josefin, packa ska jag också göra (iaf börja).
"Försöker än så länge lista ut hur allting fungerar" var bara en tillfällig grej från början.. Mest för att jag inte förstod hur alla "funktioner" fungerade här på blogg.se. Turned out to be en ganska bra line ändå. Visst vill man hela tiden lista ut hur saker (livet?) fungerar?
Grus och hemlängtan..
Varför, eller rättare sagt HUR lyckas man få så mycket grus i skorna? Okej, jag förstår om det är vanliga låga skor, men stövletter då? Idag när jag gick märkte jag inte att jag gick särskilt våldsamt, iaf inte tillräckligt för att gruskorn skulle hoppa in i mina stövletter. Hur funkar det?!
Träning eller pyssel? Jag borde väl ta pysselkvällen före, vore väldigt trevligt med tanke på att vbg-arna som bor här inte ses så ofta (iallafall inte jag).. MEN, eftersom jag är så otroligt trött och har skola imorgon, plus att jag måste laga mat, blir nog det smartare valet att gå på träningen. So be it.
Jag är jättesugen på en apelsin, men orkar verkligen inte pga alldeles för mycket mat.
Simpsons är king!
Längtar hem jättemycket! Om fyra dagar är jag snart på väg hem, skönt skönt SKÖNT! Två veckor har snart gått sen jag var hemma sist, och faktum är att det var ett tag sedan jag var här så länge utan att åka hem.
Längtar efter dig.
Måste laga mat ikväll, men vad? Ris, fisk.. men hur?
Lördag.. varför kan det inte vara nästa lördag?
Lördag anyhow.. Lutar mycket åt Debaser ikväll, vilket kan bli a whole lot of fun. Ebba är ju här!
Längtar efter många saker. Längtar tills jag flyttar härifrån och får mitt "egna" lilla rum. Vinterpicknick längtar jag också efter. Faktum är att jag har längtat efter det sen förra vintern, då det aldrig blev av. Tänk vad härligt att sitta på en filt (sittunderlag kanske är bättre?), alldeles påpälsad med en varm dryck i händerna. Mmm. Längtar också efter luciaföreställningen i kyrkan hemma.
Glögg-kvällar! Det gäller att få in så många julmyskvällar INNAN julafton. Varför? Jo, alla vet, eller rättare sagt, alla har insett att allt är hur underbart som helst innan självaste julafton. Efter julafton (t.o.m på julaftonskvällen) känns allt lite tråkigt och vemodigt. Då ska allt bara bort. Finns inget mer deprimerande än julpynt som är kvar för länge ute på stan, i butiker m.m. Hur som helst! Julen är ännu inte över, alltså finns det hur mycket härligt som helst att göra tills dess.
I år ska jag nog mest satsa på att göra så fina julklappar som möjligt. Innehållet ska ju självklart vara bra, men jag vill att mina julklappar ska se fina ut på utsidan. Det ska jag satsa på. Det är nästan det roligaste.
Från julklappar till mardrömmar...
Inatt vaknade jag två gånger. Ville jättegärna ringa någon, någon som Johannes t.ex... men gjorde inte detta. Att man kan bli så skraj för så fåniga saker. Det var så illa att jag inte vågade somna om, men trött var jag. Jättetrött. Första gången jag vaknade drömde jag att jag hade blivit jagad av en dvärg bl.a. Det var ingen riktig dvärg, men vad kallas såna där dvärgliknande väsen med helgröna kläder med grön toppig mössa? En sådan var det, som jagade mig upp i ett torn där jag blev fast. Fy fasen, att behöva klättra (för klättra, det var det jag gjorde!) i jättefart när man ser den där äckliga varelsen med ett brett flin i ansiktet..! Jag kunde inte springa ut från tornet för utanför fanns ett annat väsen, något från en häck. En röst som bara jag kunde höra (yes, såklart att BARA jag kunde höra den).. den rösten var vidrig och jag vågade helt enkelt inte gå ut. Jag hade lite olika drömmar som växlade hela tiden, en där jag skulle göra en dragspelsinspelning (hade inga noter, plus att jag inte spelat på jättelänge, så det var läskigt), en annan dröm då jag passade bebisar som envist skulle vistas på farliga platser såsom höga höjder etc (man blir ju livrädd).. Det var nog det.
Jag vaknade alltså.. Ville inte somna igen, rädd för att drömma samma sak. Pga min trötthet kunde jag inte hålla ögonen öppna och somnade igen. Mycket riktigt drömde jag om samma sak, i alla fall om den talande häcken och dvärgen.
Nu blev jag hemskt trött, men det går mig emot att ta ett nap fastän jag kanske borde.
Klockan är inte ens fem och det är redan natt ute.
Snart är jag hemma, snart snart.
VARFÖR funkar inte den där knappen man scrollar ner med?! Ibland slutar den bara att fungera, helt spontant! Måste starta om datorn för att få liv i den.. men det orkar man inte syssla med varje gång.
Nu ska jag vika färdigt min tvätt och sortera den. Skönt att ha tvättat, bra gjort!
Fixat
Det gick förvånansvärt fort att ordna ett rum, så nu behöver jag inte göra det än på ett tag.. Skönt.
Träning nu 12.15... Måste göra iordning lite saker jag ska ha med mig.
Dra om tio.
Paulo Nutini..? Bra? Kanske.
Självklart glömmer jag att titta på klockan och nu hinner jag inte till passet. Får bli en snabb promenad istället.
Dagens aktiviteter:
Promenad
Hitta på något med Jossan
Göra hemuppgiften
Ringa Mira om rummet
Yoga
Det var den dagen.
Fy fan för amerikanska talkshows.. okej, kanske inte alla, vad vet jag. Men Rachel Ray's... Jag spyr.
Good feeling!
Jag måste göra som Magda säger, dvs sluta tänka så mycket och fantisera ihop saker. Jepp, det får jag sluta med. Consider it done.
Får se vad denna dag har att erbjuda. Jag är extremt sugen på min Daim-glass jag har i frysen, såvida ingen annan korridorare har norpat den! (Det finns faktiskt någon som stjäl mjölk och laktosfri yoghurt!) Kanske ska jag dra iväg till Josefin, eller så kan jag nog övertala henne att komma hit.. Yes, min övertalningsförmåga är quite known to be great. Det får mig att tänka på Maria och alla gånger jag lyckades få med henne ut till "stån" (Miljans uttal av det svenska ordet "stan")... Fan vad roligt det är i Serbien ändå. Jag, Maria och Magda. De tre musketörerna.. eller kanske inte. Men åt det hållet i alla fall.
Imorgon är det dags att kolla upp lite skit. Tror att det är okej, men trots att jag vet att det borde vara det så har man alltid de andra tankarna i bakhuvudet.
Lägenhet måste jag fixa! Ett rum åtminstone.. Kan kolla upp det nu over breakfast.
Det är rätt konstigt.. eller kanske inte. Jag har så svårt för att säga/tänka/skriva att jag är kär, men det är jag faktiskt. Jag är kär, förälskad.. whatever. Jag känner mig så otroligt töntig när jag skriver så här. Tänkte på det häromdagen. Jag tänker så mycket mer på vad jag skriver, tänker på vad alla tänker om mig när de läser (ALLA ni som läser, fniss.. låter som att jag jämför med aftonbladets läsare eller nåt)...
Är det någon som tycker att mina skriverier har blivit tråkigare än vad de har varit? Jag har kollat tillbaka mycket på saker jag skrev för ett halvår sen... och blivit tveksam. Kan det vara så att jag/mitt liv var mycket mer intressant då, när jag bodde kvar i den händelselösa staden vi kallar Vänersborg, än det liv jag lever nu? Svaret borde vara nu.. Lund, universitet, nytt folk.. Bara det liksom. Faktum är att jag aldrig haft det bättre, tror jag. Kanske är just därför jag har blivit mindre noggrann med att dokumentera vad som händer.
För en gångs skull kanske man är för upptagen med att leva det liv man längtat efter..?
Precis som jag misstänkte.. Tanken var, att efter frukost och dusch, sätta mig framför en film med min Daim-glass. Det var alltså min tanke. Tyvärr finns det någon här i korridoren, eller denne någons kompis (vad vet jag) som har tagit sig friheten till min frysbox och helt samvetslöst tagit min glass och ätit upp den.
Min glass finns inte mer och faktum är att jag är lite förbannad över det.
Vad MER händer? Jag är några meter från kassan på ICA och kommer på att jag glömt pengarna hemma... Nyduschad sen en timme tillbaka springer jag praktiskt taget tillbaka, för att sedan gå hem från mataffären för andra gången, nu lite svettig.. Bra titel idag: "Good feeling!"
En vecka i vbg...
Över. Nu är skoluppgifterna över. Den här kursen är äntligen avslutad.
Min vecka i Vänersborg (Trollhättan mestdels) var bra. Väldigt väldigt bra, helt underbar faktiskt. Jag skulle ju kunna tjata om hur kul det var och hur mycket jag kommer sakna honom, men istället ska jag inte tänka på det utan försöka skriva om annat!
Anna och Ebba! Så skönt att ni är hemma, ändå ni vet.. Vi får ses när jag kommer hem och catch up. Självklart ska vi alla andra ses också.
På tåget från göteborg till lund satt jag mittemot en kille som jag kom att störa mig på så otroligt mycket! Jag klarar verkligen inte av kroppskontakt med främlingar, speciellt inte när de överskrider reviret. Nog fan märker man när man råkar trampa på någon under bordet... Och vad gör man då man märker detta? Undviker att det händer IGEN, förmodligen. Men no no NO, den här killen går in för det och dumpar (snuddar) sin väska (som var ganska lätt iofs) på min fot. AS. Inte så farligt, men både han och jag visste vad som hade hänt. Vilken idiot.. blond, tunnhårig, smal fjant..... ÅH!
Undrar egentligen hur mycket man hinner tippa med huvudet när man nästan håller på o somnar? Alltså.. när man sitter på ett tåg och slumrar lite grann.. och vips (!) märker man att man svingar upp huvudet pga att man nästan somnat... Undrar hur det ser ut? Hände mig ett antal gånger på hemvägen. Skitsamma egentligen, de människorna kommer jag aldrig se igen.
Skönt att han märkte igår att jag var "fin". För faktiskt så hade jag gjort mig "fin", inte bara för att vi kanske skulle gå ut, utan bara för hans skull.. Och visst tänkte jag när jag satt på soffan, "vad fin han är ändå..undrar om han tänker så om mig ibland..?" Of course... ehm, eller? Jo, as a matter of fact, så sa han att han tänkte på det när han satt i fåtöljen.. att jag var fin. Kul.
(Nu börjar jag prata om honom igen... ska fortsätta med det tänkte jag)
Men nyår då? Karlstad? Varför frågade han vad jag skulle göra på nyår, för att sen säga att han snackat med sin kompis om att åka till Karlstad? Han frågade heller inte om jag ville med.. Okej, är det underförstått att vi ska vara på samma ställe på nyårsafton? Det vill jag ju självklart, men jag vet inte om han vet att jag vill.. eller om han vill. Hur löser man det? Jag vill vara med honom, men jag vill också vara med mina kompisar! Nåja, nyår, långt kvar.
Ikväll. Kalas. Finklädd? Vilka kläder?? Smink? Hur mycket? Eye-liner kanske.. det var längesen. Lyckas visserligen aldrig få det exakt som jag vill, kan ju alltid försöka och se hur det går.
Jag vill göra en dikt till, en bra sådan.
Jättejättetöntigt.. men igår. Då var det 45 veckor sen... Yes. Inga mer detaljer, för faktiskt skulle det ses som lite geeky.. verkligen otroligt geeky. Men okej. För att förklara så att det inte verkar som att jag brukar ha såna här saker för mig....
Kom att tänka på en av de första sakerna jag sa till Johannes. En kväll ute. "Har du varit i slagsmål?" frågar jag och pekar på hans ansikte. (Kanske för att det verkligen såg så ut, eller kanske för att jag brukar ha för vana att koppla till freaky saker, eller för att jag inte hade så mkt annat att fråga..?). "Nä, det är en finne..." säger han lite generat. JA! Way to go till mig själv... Hur som helst, för att komma till saken (och för att komma ifrån min töntiga line) så var det den kvällen då vi hade haft spelning med Holmes, vilket var fredagen 5e Januari. Minns att Elin sa "Halva inne!!" haha... true true! Första kyssen... den kvällen, precis när vi kommit ut från stället. Oväntat. "Ursäkta mina torra läppar" sa han, eller nåt i den stilen. Tyckte att han var lite töntig, men söt.
Kyssen, och resten av kyssarna på efterfesten... 45 veckor sedan. There it is.
Varsågoda och döm mig..!
Lördag var en bra dag..
Synd att J inte var med i skatetävlingen ändå, shame shame, hade vart schysst att se.
Hur summerar man dagen och kvällen bra och kort? Orkar inte skriva om allt i detalj, och borde kanske inte skriva med precis allt. Här kommer några punkter, ej i kronologisk ordning.
- uppslängd på ryggen av min käre Johannes ett antal gånger, uppskattat delvis
- nedknuffad i ett buskage av my dear dear Johannes, ej lika uppskattat som punken ovan.. två synliga sår på handen som nästan blödde blev resultatet.
- killen är verkligen på hugget och gör ett försök till att dra upp min kjol och dra ner tights och trosor, lyckas nästan, men får slutligen ett lätt blödande sår på handen (orsakat av mig tydligen då jag slingrat mig)
(OBS: allt var SJÄLVKLART på skämt, no damage done.. Johannes är en fin kille.)
- fina ögon fick jag höra att jag hade på dansgolvet, mycket trevlig kommentar.. en annan kommentar från samma källa för några månader sedan löd: "Du ser ut att vara spanjorska.." ring a bell?
- dans dans DANS! (polarna och "brorsan")
- avsked (ebba och anna)
- "jag älskar dig" (bästa punkten)
" I would spend three or four lives
just describing your eyes.."
18.22
Mamma&syster-häng (sorry maria, too far), oktobermarknad, freak-dans med polarna, sova på en ny kudde, och sen tillbaka hit på måndag.
Vilken helg va, jag längtar.
Eventuellt vratna-gig 10/11... mycket trevligt, make it happen!
Vad ska jag göra?
Vad kommer sägas nu? Ska jag stanna kvar till måndagen? Kommer allt bli bra? Är allt dåligt nu eller vadå? Är det bara jag som tänker så här? Överdriver jag?
Listan på frågor kan göras lång, lång, jättelång.. Jag vet inte vad som pågår. Klockan är mycket, har han glömt? Glömt tiden? Glömt mig?
Ska jag glömma först? Vad är min uppgift? Hur ska jag göra, och vad ska jag säga, för att allt ska lösa sig?
Stortjuta. Det vill jag nu. Vakna upp och att inget har hänt.
"Nja"
Man kan säga att jag inte på något sätt alls är sugen på att vara på det humöret. Trött med alldeles för mycket att göra just nu.. Som att en bomb fallit ner, denna kursen och nästa kommer vara hell. Tidsmässigt och pluggmässigt, innanför och utanför skolan. Fritid? Vad är det? Efter imorgon kommer jag inom kort att ha glömt av vad det innebär. Är det då så konstigt att jag har haft lite av en dålig dag idag? Och nu det här, spydiga "nja"-sms. No thanks.
Varför kan du bara inte veta lite hur jag fungerar? Säger jag att jag inte vill att du ska höra av dig om du inte känner för det, så inte fan ska du ge vika..! Det är inte så jag fungerar. Jag mår inte bättre av att du tar mina ord på för stort allvar, jag vill mycket hellre att du struntar blankt i vad jag säger och ändå hör av dig. Vem vill inte bli på bättre humör? Märk mig mer!! Märk hur jag är... Jag är inte alltid den där glada utan några som helst svackor.
En dålig dag idag. Jag orkar inte ta tag i någonting. Borde sortera mitt berg till tvätthög, borde dammsuga, borde plocka upp allt skräp från bordet, borde verkligen börja plugga.. Klockan är nu halv elva, över halv till och med. En halvtimme kvar och jag är borta. Helt borta från det vakna livet och inne i drömvärlden. I wish. Kanske är det oundvikligt, förmodligen kommer jag tvinga mig uppe tills jag har läst på om de romantiska trädgårdarna.
Snälla märk mig när du ringer. Inga "nja". Jag är inte på nja-humöret. Hur ofta är jag det?
Jag saknar er allihop. Det blir lätt lite ensamt här.
Grattis raring!

Så här såg den bästa dagen ut i Tyskland. Treptower Park i Berlin (sovjetisk minnesplats för de stupade vid slaget om Berlin 1941-1945). Härligt sommarväder. Detta kortet taget precis vid huvudentrén, som by the way var gigantisk!
I flera veckor har jag tänkt på det.. Snart är det dags, och jag har fortfarande inte kommit fram till något. Det blir nog ingenting av det. Jo klart det måste bli något, men vad är ännu oklart. Jag har aldrig varit så här osäker! Jag som vill att det ska vara nåt speciellt, nåt jättejättebra......
(Fan att jag inte kunde få bort centreringen.. blev helt galet!!! Åh!!)
Vadå "nja"?
(Näfan det här med centrering går mig verkligen på nerverna... börjar ett nytt inlägg. Orkar verkligen inte.)
Hemma igen..
Vilken oförutsägbar resa det har varit.
Det klart häftigaste var Treptow (eller om man säger Treptower Park).
Scream var också rätt häftigt.. Musik i min stil, tyskar (inte i min stil.. verkligen inte). Sista utekvällen blev helt klart lyckad!
Det som återstår nu är alla kläder som skall packas upp, och för att inte glömma det viktigaste -tvättas.
Tyskland nästa!
Bra helg i vilket fall, riktigt bra.
Om tre veckor igen.. 21 dagar. Det är ganska många dagar...
Tänk tänk tänk -INTE!
Varför är man rädd för att visa vem man är? Blir det för mycket av "jaget"? Kommer det som en chock?
Ju mer man visar och öppnar sig, desto mindre får man tillbaka? Låter helt galet, men det skulle kunna vara rätt. Jag känner igen känslan. Varför? Varför räcker det inte med en bekräftelse?
Måste jag verkligen hela tiden få det bekräftat..? Jag gillar verkligen inte att tänka för mycket.
Jag måste sova bort det.
Imorgon är en ny dag, och jag kommer säkerligen tänka igen.
Tillbaka till verkligheten.
Jag börjar en ny kurs imorgon, well. Egentligen började den idag, men en lektion hit eller dit doesn't matter.. så för mig börjar den imorgon. Trädgårdshistoria. Skönt schema indeed. Ett bra schema medför bättre möjligheter för hemresor, vilket högst troligtvis kommer inträffa på torsdag eftermiddag senast.
Ibland (ofta) känner jag att det faktiskt är ganska svårt att ge mycket av sig själv.. Varför tänker jag att det kommer gå åt helvete om jag gör det? Jag vill jävligt mycket.
Inte så mycket som hänger samman här.
Om två dagar.. tre nätter.
Fraxinus excelsior
Idag har jag mestadels pluggat pluggat pluggat. Tänkte fortsätta en stund till faktiskt..
Som jag sa förut till J.. det roligaste som hänt mig idag var på bussen. En skallig man med märklig jacka, helmärklig out-fit överhuvudtaget, inga strumpor, loafers.. Visst, en underlig man, inte så jättekonstigt om man tänker efter.
Jag lade inte ner för mycket tankar kring denne man.. ända tills han frenetiskt, jättehäftigt, började äta sitt päron. Wow, nästan som en gnagare, en ekorre! Långa naglar hade han också. Helt oundvikligt, utan att kunna hålla det inne, brast jag ut i skratt. Jag och Josefin närmare bestämt. Inget asgarv, verkligen inte.. mer kvävda asgarv.
När han mumsat färdigt på sitt päron fick jag en olustig känsla i magen. Jag känner mig alltig så otroligt elak när jag råkar göra sådana saker, som att tycka att andra människor är lustiga eller beter sig lustigt. Dåligt samvete.
En grej till.. som inte alls har med den märklige mannen att göra. Jag vill inte gå in på några närmare detaljer, det brukar jag inte vilja göra, det vet ni som läser. Ni trogna läsare, mina vänner. Jag har fortfarande en jobbig känsla i magen. Nej, inte pga mannen från bussen, men från några dagar tidigare. Varför ska jag bry mig om han bryr sig? Bryr han sig tillräckligt mycket så att det är så viktigt att han måste ta upp det och berätta för mig? Eller bryr han sig så mycket om mig så att han VILL att jag ska veta..? Makes sense? Vet knappt själv om jag förstår den formuleringen.
Jag är glad att jag vet. (Oj, nu låter det som om det har hänt något jätteallvarligt. False alarm. En minor detail som jag kanske förstorar upp..som vanligt.) Hur som helst.. glad att jag vet. Det lilla som stör mig är att det blev till en sån issue, att det gnagde honom så pass att han var tvungen att berätta. Åh. Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa. Kan inte låta bli.
Trots alla dessa träd och buskar som surrar i mitt huvud tänker jag ständigt på dig, även om du inte läser det.
Hemma i helgen igen?
Ännu en söndag.
En till vecka avslutad här i Lund. Det börjar gå på rutin mer och mer, känns bra. Denna söndagen får jag verkligen ägna mig åt att plugga blommor, det är ett måste.
Varför var det tvunget att sittningen igår skulle vara oändligt lång? Minst fyra timmar tog det att ta sig igenom förrätt (grön kall äcklig gröt för alla småttingar), huvudrätt (överkryddad köttbit och överkryddat potatismos), och efterrät (äppelskivor? och sorbetglass).. De timmarna var inte lätta.
Inte nog med det skulle vi (innan dansgolvet startade) ut på en spökpromenad för att visa oss vara värdiga asketer (ASK=Alnarps studentkår). Spökpromenaden utspelade sig i Alnarpsparken, mörkt och kusligt var det med endast ljuslyktor som lyste upp vägen vi skulle ta. Vid ett tillfälle (efter ett antal skrik och försök till att skrämma oss), skulle vi ta av oss skorna och barfota dricka blod (som var nån form av soppa. Varmt, tjockt och starkt var det.) och sedan motta den heliga asket-nålen. En enkel pin som sattes fast i jackan. Vilket äventyr.
Disco. Där vi suttit och åtnjutit fyra-timmarsmiddagen var nu omvandlat till ett stort dansgolv med glada och fulla SLU-studenter. Att dansa med pumps var inget alternativ, då jag fått kramp i fötterna (ovan som jag är vid "klackskor"). Barfota dansade jag runt fram till klockan var två. Längesedan var det jag dansade så mycket. Riktigt kul var det, dålig musik dock, men jag saknade det gamla dansgänget från Vänersborg. Jag håller verkligen med dig Anna om det vi pratade om på msn. Längtar tills vi alla "vuxit upp" och kommer närmre varann, tänk alla seriösa betydelsefulla samtal som kommer föras! Samtalen nu är inte på något sätt meningslösa, det jag menar är att samtalen lär bli mer.. Vuxna? Probably. Ska bli roligt.
Anyhow. För att fortsätta storyn om igår kväll. Vid tvåtiden kom vi (några Lund-tjejer) att vi ville ta en taxi hem. Runt tretiden anlände taxin. "Vill ni vänta en stund till medan jag släpper av de här?" frågade taxischauffören oss när vi insåg att han redan hade folk i bilen. "Vad i...?!" Jag förstår verkligen inte hur han hade mage att fråga oss det. Självklart ville vi inte vänta, så de människorna som redan satt i bilen fick snällt hoppa ut och vänta på deras tur. Resan till Lund (1 mil) kostade oss en förmögenhet, och taxischauffören ville inte (pga principer, my ass) stanna på flera ställen för att släppa av oss (om vi inte betalade extra of course). Vilket jävla as, som han höll på att tjata.
Hur som helst.. Vi blev avsläppta på torget, och därifrån fick jag gå barfota. Kullersten överallt och glasbitar på många många ställen. Jag, Clara och Meriel tog sällskap hem. Precis då vi skulle skiljas åt dyker en kille upp från ingenstans och frågar vart vi ska. "Hem" blev svaret. Jag svängde åt höger på Tornavägen, han likaså. Jag klagade lite grann på känslan av att gå barfota på den ojämna asfalten. Plötsligt erbjöd han sig att bära mig resten av biten..! Ehm..? Efter mycket insisterande lät jag honom bära mig några meter, men efter en kort stund blev det tungt och jag sa att det var helt lugnt att gå till fots. "Du är tyngre än vad du ser ut" sa han. Underlig kille.
Sen ringde mobiltelefonen. Johannes. Kvällens höjdpunkt. Samtalet varade i 11 minuter, är inte billigt att ringa från London.. Det var precis det jag behövde efter en prövande kväll. Det som dock fick mig att tänka lite var det vi pratade om.. "Lika villkor". Klart att allt ska vara på lika villkor, men om jag väljer att acceptera vissa saker tycker jag även att saker jag gör/inte gör ska accepteras. Jättelöjligt men, skulle jag verkligen inte betyda något längre om jag helt plötsligt gjorde något som han inte accepterar? Som att jag ex. mot all förmodan skulle få skånsk dialekt..?! Det var ett urlöjligt exempel, tyckte jag även när vi pratade igår. Skulle jag bli tvungen att ge upp något för en annan bara för att få ha kvar den personen? "Ta mig för den jag är." Självklart vill jag det, det gör jag, men jag vill även att du tar mig för den jag är.. Kan jag ha överseende, vill jag att du också har det.
That's it for today.
Småttingmiddag
Småttingmiddag ikväll. Valet står mellan två klänningar, en med korta ärmar och en med inga alls. Sminket blir nog ganska enkelt, mascara, eyeliner, rouge, puder och läppglans. Oh yes, med körsbärssmak till och med, synd bara att han inte är här så han kan få smaka lite.
Garden State var rysligt bra. Soundtracket likaså.
Varför gjorde jag det igen?! Nu ska jag avslöja något jag brukar ha för vana att göra. T.ex idag vid kassan på hemköp. Cashew-nötter mimade jag för mig själv i kön, för att höra hur det lät i huvudet. Detta för att jag skulle uttala det rätt när jag någon minut senare skulle säga till kassörskan: "Det är cashew-nötter i den godispåsen, naturgodispåsarna var slut." Alltså kollade jag mig själv så att jag kunde uttala ordet så att det inte skulle bli pinsamt fel i kassan. Ibland är jag riktigt dum, man skulle faktiskt kunna tro att jag är riktigt korkad (eller så är jag det helt enkelt).
Trevlig lördag till mig själv.
Idioter på bussen.
Efter två föreläsningar och lite trädgårdsvandring sitter jag på bussen, trött i kroppen och inte minst i ögonen, så vad gör man? Jo, eftersom bussresan till Lund tar ca 35 min passar jag på att slumra lite (detta efter att ha läst metro till och med!). Jag uppmärksammar några fula människor (30-40 år?) som inte verkar helt friska, i alla fall inte mannen.
Hur som helst. När jag blundar och vilar lite, hör jag mannen och kvinnan prata om någon som "sover". "Kan de prata om mig? Näe, varför skulle de? De har ju inget med mig att göra, jag stör inte någon.." tänker jag. De fortsätter dela några åsikter om "den sovande". Jag öppnar ögonen några sekunder, för att återigen stänga dem några sekunder senare då jag tittat lite på dem.
Jag har fortfarande mina ögon stängda när bussen stannar, automatiskt öppnar jag ögonen och ser mannen och kvinnan kliva upp från sätena. "Hon ser ut att behöva lite kaffe för att hålla sig vaken!" Klart de pratade om mig, men vad fan skulle jag säga? Inte kunde jag ryta åt två människor som mycket troligen var mongos.
Mycket irriterande bussresa.
Nu har jag varit hyfsat duktig. Gjort en tonfiskröra som jag ska ha till mina tunnbrödsrullar imorgon. Städat i rummet har jag också hunnit göra, handlat mat med för den delen!
Hinner jag gå ut på en promenad nu? Är det så smart mån tro? Klockan är nästan nio, det är mörkt ute. Inte för att jag är rädd för att något skulle hända mig, men det skulle bli otroligt sent om jag begav mig nu, och om jag DESSUTOM skulle gå fel väg (eftersom jag inte är så bekant med alla småvägar). I'd rather not.
Jösses! "I'd rather not" Är det NÅGON som kommer ihåg när jag drog den repliken?? OjojOJ vad roligt det var. Synd att sådana saker inte händer oftare, eller är det det? Anna, Ebba och Elin, ni borde verkligen veta vad jag pratar om, you we're there. Miss you guys!
Saknar allihop as a matter of fact.
Killen åker till storstaden London ikväll, nice. Om exakt två veckor är jag förmodligen hemma. Om exakt åtta dagar har jag tenta. Damn.
Plugga vs promenad? Plugga it is.
Paus i plugget
Det är inte så farligt när man har saker att göra. Alltså att vara hemifrån (vänersborg that is). Tre veckor går hyfsat fort, har ju rätt mycket att göra.
Det som står på dagens/kvällens schema är följande:
- plugga färdigt, till 18 hade jag tänkt
- diska (tar fem minuter?)
- promenera (yes, måste börja med det tills jag skaffar gym-kort)
- handla i samband med promenaden (klockan är nu..hm.. 20?)
- äta lite kanske?
- duscha (klockan är nu 21)
- slappa fram till läggdags ev. kika på blommor
Tänkte ju faktisk hinna städa lite grann idag. Det får jag göra imorgon i stället.
Fortsätta med blommorna.
Pennisetum setaceum (Fjäderborstgräs)