Good feeling!
Varför ska jag vara så jävla PARANOID?! Det kommer ha ihjäl mig... verkligen. Nu känner jag mig glad glad glad.
Jag måste göra som Magda säger, dvs sluta tänka så mycket och fantisera ihop saker. Jepp, det får jag sluta med. Consider it done.
Får se vad denna dag har att erbjuda. Jag är extremt sugen på min Daim-glass jag har i frysen, såvida ingen annan korridorare har norpat den! (Det finns faktiskt någon som stjäl mjölk och laktosfri yoghurt!) Kanske ska jag dra iväg till Josefin, eller så kan jag nog övertala henne att komma hit.. Yes, min övertalningsförmåga är quite known to be great. Det får mig att tänka på Maria och alla gånger jag lyckades få med henne ut till "stån" (Miljans uttal av det svenska ordet "stan")... Fan vad roligt det är i Serbien ändå. Jag, Maria och Magda. De tre musketörerna.. eller kanske inte. Men åt det hållet i alla fall.
Imorgon är det dags att kolla upp lite skit. Tror att det är okej, men trots att jag vet att det borde vara det så har man alltid de andra tankarna i bakhuvudet.
Lägenhet måste jag fixa! Ett rum åtminstone.. Kan kolla upp det nu over breakfast.
Det är rätt konstigt.. eller kanske inte. Jag har så svårt för att säga/tänka/skriva att jag är kär, men det är jag faktiskt. Jag är kär, förälskad.. whatever. Jag känner mig så otroligt töntig när jag skriver så här. Tänkte på det häromdagen. Jag tänker så mycket mer på vad jag skriver, tänker på vad alla tänker om mig när de läser (ALLA ni som läser, fniss.. låter som att jag jämför med aftonbladets läsare eller nåt)...
Är det någon som tycker att mina skriverier har blivit tråkigare än vad de har varit? Jag har kollat tillbaka mycket på saker jag skrev för ett halvår sen... och blivit tveksam. Kan det vara så att jag/mitt liv var mycket mer intressant då, när jag bodde kvar i den händelselösa staden vi kallar Vänersborg, än det liv jag lever nu? Svaret borde vara nu.. Lund, universitet, nytt folk.. Bara det liksom. Faktum är att jag aldrig haft det bättre, tror jag. Kanske är just därför jag har blivit mindre noggrann med att dokumentera vad som händer.
För en gångs skull kanske man är för upptagen med att leva det liv man längtat efter..?
Precis som jag misstänkte.. Tanken var, att efter frukost och dusch, sätta mig framför en film med min Daim-glass. Det var alltså min tanke. Tyvärr finns det någon här i korridoren, eller denne någons kompis (vad vet jag) som har tagit sig friheten till min frysbox och helt samvetslöst tagit min glass och ätit upp den.
Min glass finns inte mer och faktum är att jag är lite förbannad över det.
Vad MER händer? Jag är några meter från kassan på ICA och kommer på att jag glömt pengarna hemma... Nyduschad sen en timme tillbaka springer jag praktiskt taget tillbaka, för att sedan gå hem från mataffären för andra gången, nu lite svettig.. Bra titel idag: "Good feeling!"
Jag måste göra som Magda säger, dvs sluta tänka så mycket och fantisera ihop saker. Jepp, det får jag sluta med. Consider it done.
Får se vad denna dag har att erbjuda. Jag är extremt sugen på min Daim-glass jag har i frysen, såvida ingen annan korridorare har norpat den! (Det finns faktiskt någon som stjäl mjölk och laktosfri yoghurt!) Kanske ska jag dra iväg till Josefin, eller så kan jag nog övertala henne att komma hit.. Yes, min övertalningsförmåga är quite known to be great. Det får mig att tänka på Maria och alla gånger jag lyckades få med henne ut till "stån" (Miljans uttal av det svenska ordet "stan")... Fan vad roligt det är i Serbien ändå. Jag, Maria och Magda. De tre musketörerna.. eller kanske inte. Men åt det hållet i alla fall.
Imorgon är det dags att kolla upp lite skit. Tror att det är okej, men trots att jag vet att det borde vara det så har man alltid de andra tankarna i bakhuvudet.
Lägenhet måste jag fixa! Ett rum åtminstone.. Kan kolla upp det nu over breakfast.
Det är rätt konstigt.. eller kanske inte. Jag har så svårt för att säga/tänka/skriva att jag är kär, men det är jag faktiskt. Jag är kär, förälskad.. whatever. Jag känner mig så otroligt töntig när jag skriver så här. Tänkte på det häromdagen. Jag tänker så mycket mer på vad jag skriver, tänker på vad alla tänker om mig när de läser (ALLA ni som läser, fniss.. låter som att jag jämför med aftonbladets läsare eller nåt)...
Är det någon som tycker att mina skriverier har blivit tråkigare än vad de har varit? Jag har kollat tillbaka mycket på saker jag skrev för ett halvår sen... och blivit tveksam. Kan det vara så att jag/mitt liv var mycket mer intressant då, när jag bodde kvar i den händelselösa staden vi kallar Vänersborg, än det liv jag lever nu? Svaret borde vara nu.. Lund, universitet, nytt folk.. Bara det liksom. Faktum är att jag aldrig haft det bättre, tror jag. Kanske är just därför jag har blivit mindre noggrann med att dokumentera vad som händer.
För en gångs skull kanske man är för upptagen med att leva det liv man längtat efter..?
Precis som jag misstänkte.. Tanken var, att efter frukost och dusch, sätta mig framför en film med min Daim-glass. Det var alltså min tanke. Tyvärr finns det någon här i korridoren, eller denne någons kompis (vad vet jag) som har tagit sig friheten till min frysbox och helt samvetslöst tagit min glass och ätit upp den.
Min glass finns inte mer och faktum är att jag är lite förbannad över det.
Vad MER händer? Jag är några meter från kassan på ICA och kommer på att jag glömt pengarna hemma... Nyduschad sen en timme tillbaka springer jag praktiskt taget tillbaka, för att sedan gå hem från mataffären för andra gången, nu lite svettig.. Bra titel idag: "Good feeling!"
Kommentarer
Trackback